Jag var inte världens bästa student under min tid på uni i Örebro. Jag kladdade för mycket och pluggade för lite. Detta är ytterligare ett bevis på det. Just detta lilla alster är resultatet av en lång eftermiddag av gruppredovisningar. En inte fullt så orimlig gissning är att begreppet social exklusion var på tapeten den här dagen. Och bevisligen så var det ju delvis ganska inspirerande.

Det stod klart redan ganska tidigt idag att jag skulle bli tvungen att utrymma huset för min egen mentala hälsas skull. Fint väder och inget vettigt att göra, eller jo, det fanns och finns fortfarande jättemånga vettiga saker att göra, men inget som direkt tilltalat mig! Jag valde således mellan promenad och gymmet. Promenad kändes trevligt i och med vädret, men gymmet lockade mer så jag åkte dit. Problemet var bara att koden till min tagg som jag måste ha för att komma in på gymmet var totalt borta ur mitt huvud när jag kom fram. Jag stod där som ett fån, funderade en stund och gick sedan ut till min cykel och trampade hemåt igen. Lagom snopen. Jaha och nudå,(?) tänkte jag och blev sådär fånigt 5-års-gring som jag alltid blir när saker inte går min väg. Vad ska jag nu hitta på? Utan vidare plan stegade jag in i huset, fullt utrustad i träningskläder, och bröjade baka. Det kändes lite paradoxalt på något vis. Att stå där i åtsittande träningskläder med en slickepott i ena handen och en bunke i den andra medan jag likt ett svältfött djur skrapade ur det sista av kladdkakssmeten. Det kändes moraliskt inkorrekt och lite syndigt, men det sket jag i!

Till saken hör att jag ALDRIG bakar! Det här var första gången jag bakade en kladdkaka helt själv i hela mitt liv. Jag antar att vi kan se det som att en ny oskuld är tagen ur fröken Dufåkers liv. Och till skillnand från andra oskulder som tagits genom åren så är mina upplevelser enkom possitiva från denna. Jag brände inte vid kakan, huset brann inte ner, jag grisade inte ner köket allt för mycket och kakfan blev till råga på allt riktigt god. 

     
Det här med att ta en kakbaks-selfie gick väl sådär. Att jag sen inte lyckas med att rotera bilden gör det hela ännu mer skitnödigt. Men god blev den i alla fall, kladdkakan! Så med det sagt och en hel del HELT ONÖDIGA kalorier i magen återstår nu bara en lätt sanering av köket. 

Över och ut

Jag har vänt på uttrycket, som ett försvar mot min egen okunskap. Jag vet inte så mycket och har ingen sprängfylld kunskapsbas med konkret fakta eller giltig statistisk som jag sakligt kan referera till. Jag är snevriden och partisk, fördomsfull och kanske också lite rädd. Så jag vänder på uttrycket, det blir mer sanningsenligt då. 

Apropå det här med att vara rasist eller inte...på söndag är det val och det är onekligen ett faktum som är svårt att ignorera. All denna oändliga valreklem klampar in likt en objuden gäst i min tillvaro och planterar lovord och budskap som jag varken vill eller orkar engagera mig i. Jag vill dock passa på att inflika att min röst redan är lagd, för samtliga val! Päronen blev tvugna att förtidsrösta i och med deras utlandsresa och eftersom detta skedde i språnget påväg mot Örebro för återlämnade av nycklar så passade även jag på att rösta då. Jag tycker politik är ganska jobbigt, svårt och känslofyllt och det är ytterst sällan som jag på eget bevåg för ämnet på tal. Men jag tycker att alla som har en röst bör nyttja den! Som den sanna pessimist jag är så röstade jag inte på det parti jag tycker är bäst, utan på det jag tycker är minst dåligt, enligt mitt tycke. 
Jag känner redan lukten av skrikiga löpsedlar. En lukt som i slutet av månaden och början på nästa enbart kommer stinka besvikelse och förakt. 

Jag brukar aldrig nämna för någon om vilket parti jag lägger min röst på. Av den enkla anledningen att ingen annan har med det att göra. Men för att lugna några eventuellt oroliga kan jag med handen på hjärtat ärligt erkänna; Jag röstade INTE på svergiedemokraterna och har inga planer på att någonsin göra det heller! 

Över och ut

Själva anledningen till att jag överhuvudtaget tog mig ner till stan idag var för att säga upp min lägenhet. Att jag sen skuttade in på akademinbokhandeln och köpte mig en bok, ett nytt skissblock och lite pennor skedde av bara farten! Nu ska jag måla fula gubbteckningar och läsa böcker som jag har valt och som jag vill läsa. Fock kurslitteratur, sommarlovet är nära! 

Över och ut

Lite kvällskladd som en resumé över det faktum att det varit val idag. Jag stapplade in i min vallokal under eftermiddagen och drog mitt strå till stacken. En tämligen ljummen upplevelse må jag säga.

Jodå, även denna är "made in a hörsal at uni". Det var föreläsning, jag lyssnade med ett halvt öra, ritade och kastade då och då lösryckta blickar på powerpointen som B presenterade. B är en bra föreläsare, det ska han ha! Men av teckningens karktär att döma så lyckades han inte fånga min fulla uppmärksamhet eller intresse den dagen!

"Anteckningar" från nån ospecifik föreläsning i April. Behöver jag säga att det var en ohyggligt inspirerande föreläsning, eller är det underförstått?

Gårdagskvällens teckning i all sin prakt! Jag gjorde mig en fri tolkning av en eventuell diskussion mellan två män över lite alkohol. Jag antar att jag målar med en ganska fördömande inställning till det manliga könet i allmänhet och sex som fenomen i synnerhet. Så snävt av mig.